Senaste inläggen

Av Yvonne - 19 augusti 2010 21:40

Han kommer springande med sviktande steg, för han lärde sig attans så fort vad som var på gång. Ingen annan fick något.

Jag har tröttnat på att han stänger munnen om mina fingrar så nu serveras tabletten inlindad i leverpastej. Det gäller att förenkla livet för sig.

Han åtnjuter dessutom lite andra fördelar så som att få ligga i gästrummet och sova alldeles själv medan Mollberg och framför allt Timell får ligga i sina korgar i köket.

Följa matte till jobbet alldeles själv, tugga på godispinnar och springa i hundgården.

Stod tom ut att bada i det fina badkaret som finns på trimmet i Viksjö. Löddrig stod han där när någon tittade in och sa;

- Åhhh, så söt du är och så stilla och fint du står.

Personen ifråga bevärdigades inte med en blick, svansen förblev orörlig. Men jag hörde vad han tänkte;

- Ja, vad tror du, att jag ska springa iväg så här? Jag väntar på badrocken. Går ingenstans förrän jag är fönad och luktar gott, jesses man är välan civiliserad.

På tal om dofter, Aussie storpudel fick även han ett bad och när matte hämtade sa hon att han doftade som en hel salong. Han stegade iväg med värdighet men när han väl är ute kommer han att få pudelfnatt, sa matte som varit med förr. Storpudelfnatt är helt underbart att se men det finns ju även i större varianter t.ex varghundsfnatt och det kunde ta tid kommer jag ihåg och framför allt plats. Man vänder inte på en femöring i den storleken. Har även hört att folk över 2 meter kan ha lite problem med att stanna och vända, det finns några i släkten, nämlich!!

På tal om inget så talade en domare om för mig att man absolut inte skulle släppa kopplet på sin hund när den stod på bordet för bedömning.

Kan så vara, men hunden var Mollberg, en värdig herre på nästan tio år, ha!! Så fånigt att bara tänka tanken, men sånt diskuterar inte jag och Mollberg för vi bara vet vi...

Jag mår lite illa idag och magen krånglar, kan det vara en sympatiåtgärd för Nyman. Fick "slutamåillatuggummi" av maken och dom fungerar jättebra, man ska tugga i ca en kvart, sen är munnen alldeles bedövad. Känns lite underligt att man slutar må illa för att munnen är bedövad, men man kan prata så det är ingen fara.  Kan det vara ett av livets alla mysterier och naturligtvis värt att gå och fundera på. Jag tror helt enkelt att jag får sluta här och gå och duscha och sen sova lite. Imorgon ska hela familjen ut och leta kantareller, ja och så blir det väl en och annan fästing också är jag rädd.

Jag hade egentligen inte så mycket att skriva om, men titta hur det blev. Måste dock sluta med att berätta om det mycket trevliga bekantskaper jag gjort  idag, först lilla Milou som är en hel dag äldre än Timell och dvärgschnauzer så klart, samt hans underbara matte. Mycket pussande blev det.  

Ja, och sen var det Aussi då, åtta år och storpudel, värdigheten själv, utom då man skulle klippa ena framtassen, kittlig var bara förnamnet. 

- F´låt men jag kan inte hjälpa det, sa han. Urschäkta, urschäkta. Sen filade vi klorna medan vi väntade på matte.

- Måste du så måste du sa han. (jo, det är sant)

Hans matte var också jättetrevlig, jag hoppas att dom kände på sig att dom är välkomna tillbaka.

Lilla häxan önskar alla en god natt och inga mardrömmar. Dom tar jag hand om   

P.S

Jo, det där med öronsalvan ramlade bort. Tar det en annan dag, det finns ju mycket salva kvar så det är ingen panik. Kramis

  


ANNONS
Av Yvonne - 17 augusti 2010 22:44

Nu måste jag börja planera för hösten och hittills har jag varit totalt värdelös när det gäller sånt. Men jag ska ta tag i det nu, tänkte jag.

Alltså själva planerandet har ju iofs gått bra, det är bara det att jag råkat planera in flera saker samtidigt och det skapar lite problem. Numer har jag min kalender och ska med tiden skriva in allt, allt, allt ordentligt. Men jag undrar vad som händer om jag tappar bort den. Vaknade härom natten och var tvungen att gå upp och leta reda på den, hittade den på en gång, men vad händer om den försvinner. Törs inte tänka tanken!!

Ska nog anmäla mig till en kurs om stresshantering, hmmm. Sen kanske jag ska använda min bärbara också, utifall att....

Men just nu är jag lite förbannad på den, datorn alltså, så den får faktiskt ligga oanvänd på köksbordet och skämmas.

Har lite svårt att hantera ilskan när det tekniska jäklas med mig, sen är det ju så oerhört begåvat att ge sig på diverse krångel när klockan passerat tio eller tjugotvå ska man väl säga när det börjar närma sig "nannatime". För iaf är det så i mitt fall att hjärnan inte riktigt heller samarbetar, eller så är jag helt dum. Hur som helst, har stor lusta att dänga den lilla rosa i golvet, eller hysta ut den genom det stängda fönstret e dyl. Men jag tror inte att maken uppskattar det och dessutom kostar det pengar så jag får väl hejda mig lite.

Hmmm, det börjar luta åt att jag lider av en dos taskigt temperament, kan det vara mina dåliga gener eller?? Ska nog inte ge mig in på dom funderingarna alls tror jag.

Har i alla fall konstaterat att jag ska åka till Eskilstuna på söndag, det är ju alltid skönt att dyka upp på rätt dag. Timell ska fixas ordentligt eftersom han ska visas upp, ja inte i ringen då, men L8 (uppfödare) ska nog klämma lite och se hur han tagit sig.

Jag är så himla nöjd med honom men undrar om det är för att jag så gärna vill att han ska vara bra eller kanske bäst eller?? Oj, sicken en konstig mening det blev, förstår ni??

Fast i ärlighetens namn så tror jag, att han är så bra som jag tror och hoppas och önskar och vill. Klämmer till med allt och så är det väl bara att vänta och se  

Det är ju så många bra hanar ute nu och jag vill faktiskt också vara med. Vi får se i Höganäs för då är det riktig premiär.

Idag åkte Nyman och jag till vovvedoktor Stavenborn, mitt allt när det gäller hundarna.

Nyman har flappat med öronen och gick lite snett med huvudet så jag, effektiva Märta, plockade örongångarna ordentligt, droppade i öronrens (inköpt i Ransäter på utställningen, ni vet den där braiga   ) och så var allt frid och fröjd.

Trots detta upptäckte att öronlapparna faktiskt var lite svullna så jag drog slutsatsen att han blivit getingstucken, låter inte det troligt?? Man måste ju alltid ha en lösning på allt, eller hur?

Nåväl, öronflappandet blev värre och jag lyfte på ena "lappen" för att titta och där hade det runnit ut något lim/klisteraktigt som torkat fast. Tvättade bort med ljummet vatten, torkade ur och samma sak hände nästa gång jag tittade och nästa. Så idag blev det som sagt veterinären och där fick jag recept på salva och antibiotika, han såg alldeles för jävlig ut i öronen, stackarn.

Ja, så går det när man inte är med och ställer ut sig, man blir eftersatt och vanskött, stackars vovve. Undrar om han förlåter mig om jag låter honom jaga grannens katt imorgon?

Slängde öronrenset för det vågar jag inte använda på några andra hundar heller, det räcker med en vurpa, so to speak.

Han ska få sova i gästrummet på sängen alldeles själv, det är ju dit han går när han vill vara ifred och är man lite låg så....

Så var det med det, en dag till ända och den har varit ganska trevlig. Imorgon är det min sista arbetsdag för den här veckan, som det ser ut, men man vet aldrig. Undrar om jag ska åka och köpa någon typ av regnklädsel till helgen, det känns nästan så. Undrar vilken färg (förutom svart) som passar till mina tulpanstövlar. Återkommer om den saken. Nu ska jag borsta tanden och läsa klart min bok, jag vet vem mördaren är men inte varför, det är det jag ska få reda på nu snart, hoppas jag.

Märker att jag blivit tramsig, bäst att sluta. Sov gott lyckliga människor, vi är det nämligen, har läst om den undersökningen, vi är ett lyckligt folk. Speciellt jag som älskar att titta på mina underbara hundrumpor som skuttar iväg efter grannens katt eller kråkorna på fotbollsplan. Svarta rumpor med en silverruta, jag vill inte ha någon sådan själv, det är inte det. Men söta är dom, idotiskt avslut men ändock..fniss  


  

ANNONS
Av Yvonne - 15 augusti 2010 11:58

Han är ju riktigt noggrann med var han sätter sig, inget slarv. Platsen ska vara ordentligt genomnosad och tilltrampad, inte för nära hemmet osv.

Den proceduren är vi vana vid men idag blev det lite konstigt.

Ja, för mig då, tydligen inte för hundarna som inte tog någon vidare notis.

Precis när den ena kröker rygg för att få saker uträttade kommer den andra på att precis där finns en fläck som bör undersökas med största omsorg.

Jag är glad att Nymans mage var som den skulle eftersom korven landade i huvudet på Mollberg för att sedan trilla vidare ner på gräset bredvid. Brydde man sig, inte då, nosandet fortsatte för att sedan markeras och så traskade de inblandade vidare.

Som sagt, Nymans mage är i perfekt form, tack o lov, man får vara glad för det lilla.

Man kan väl summera det hela med; att få en bajskorv i huvudet är något man får ta när en dam i högform passerat och lämnat spår efter sig.

Man får vara glad att det inte var en hund modell större, typ irländsk varghund, för då hade kanske en mindre hjärnskakning uppstått. Tja, det kan man fundera vidare om.

Jahapp, då har vi klarat av "kiss & bajset".

Igår var Mollberg och jag på hundutställning i Askersund, de andra två fick stanna hemma. Nyman för att vila sig efter getingsticket han fick någonstans runt "örontrakten" och Timell fick vara sällskapsgosse i största allmänhet. Mestadels knaprade han på sin husse, fick jag höra när jag kom hem.

På hemvägen försökte jag få tag i kräftor, men var lite sent ute så allt (ja, så mycket var det inte) var stängt.

ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄlskar kräftor och i synnerhet Vätternsådana. Så jag ger mig inte, får nog tag i nåt kilo så småningom, under tiden får jag nöja mig med Ica-kräftorna. Dom är väl goda dom med, typ kanske??

Nähej, nu måste jag gå och göra färdig bokföringen. Nu har jag inga fler ursäkter.

Jo, förresten Mollefjoll blev 3BH (igen) med CK och sen blev han Bir-veteran. VB till ett varv i stora ringen där han förde sig väl, men sen varé klart.

Satte mig för att kolla färdigt på finalerna och plötsligt hördes ett mycket sorgligt " Ooooooooooooooh" från vårt tält.

"Mattejagvillintevaraensam-låten", inte så vanligt när det gäller mina hundar, men han var ju ensam och varm.

En blöt handduk över ryggen en stund och sen kollade vi vidare på finalerna jag och Mollberg.

På vägen hem blev det talbok och kaffe latte, måste säga att kaffesorten inte var den bästa jag smakat. Men jag orkarde inte klaga, utan glufsade i mig en chokladbit x:tra snabbt för att sen må lite illa.

Javisstja, sen avverkade vi en måillaochkräkasnatt, inte jag då men Timell.

Vaknade av ljudet, ja ni vet, hulka, hulka, hulka, kräks.....och sen voff, voff, voff.

Ååååh, mamsen vad glad jag blir att du kommer, behöver kissa också tror jag.

Klockan var nästan fyra, så vem behöver sova mer??  

Har precis tvättat mattan och lilleman är go', glad och sitt vanliga bitiga jag igen.

Hej hopp, nästa vecka eré Eskilstuna, eller vara helgen därpå, ska gå och konsultera kalendern. Ha´re så bra i sommarvärmen  

     

  

Av Yvonne - 12 augusti 2010 22:36

Så blir man ju lite trött så där i ibland, inte så ofta men ibland och då blir jag ju så jättetrött. Somnar stående mer eller mindre, skönt att ta igen sig men nu är jag fit for fight igen, tror jag iaf.

Svenstavikhelgen var hur trevlig som helst, varmt och skönt och väldigt givande. Timell tog sitt första dopp, tror inte att han riktigt menade att det skulle bli så och han var snabbt uppe igen.

Vägen upp genom Hälsingland är ju så vacker så man nästan blir religiös, men bara nästan, lite till behövs det allt. Men det är en annan historia.

Bilen var på verkstan för lite justeringar idag, en motor till bakre vindrutetorkaren skulle bytas bl.a. Under tiden traskade jag till Eurostop för att kolla läget och se om det gick att shoppa lite. Det går ju alltid men jag kan inte påstå att jag direkt jublar och slår volter. Gick in på Stadium och kollade regnkläder, gick ut för att fundera och glömde bort det hela.

Så nu får det banne mig inte börja regna i Askersund, för då blir jag så blöt...

Gick in på en "sylta", just det, men dom hade kaffe latte och toast som var helt OK. Jag satt där och filosoferade och tittade på folk så där som man gör och undrade lite vad dom andra som satt lite överallt och stirrade tänkte på.

Funderar dom på varför militärer har så djupa fickor, plånboken fanns någonstans nere vid knäna. Fast det är klart, om det är krig är det nog viktigt att den ligger säkert och inte trillar ut.

Jag gjorde det, funderade alltså.


Satt ute i solen och kollade på "kärrorna" (ha ha, man kan ju snacket) som gick in för landning och längtade inte alls ut i världen.

Jag bor ju där, i världen alltså och jag har ett par utställningar att klara av först. Sen har jag faktiskt varit därute ganska mycket, himla kul har det varit men det är också en annan historia som kan bli ganska lång om jag inte passar mig.

Fnissade lite när jag tänkte på hur en kollega åkte ut till Arlanda för att hämta en gäst från London. Jag var kontakten så jag skickade följande fax till Sheila:

- A short fat man in his best age will meet you at the airport. He´s wearing glasses and a homemade sweater made by his mother.

Till min kära kollega sa jag:

- Du kan inte missa henne, hon ser ut som Hedvig i "Från A till Ö"

Tro det eller ej, men dom hittade varandra till slut, vet inte hur det gick till. Kul hade jag 

Innan jag hann förlora mig i flera minnen ringde Erik från verksta´n och talade om att Volvon var ok och klar för hämtning.

Som sagt, undrar om man inte varit en liten elak häxa i ett föregående liv, en ganska förvirrad häxa dock.

Tror att jag tar ett skutt ner i sänghalmen ett tag, imorgon är tar vi nya tag, invigning av ny mack osv nere vid slottet. Nu jäklar ska vi hålla slottspökena vakna halva natten. Hej hopp i sommarnatten.   

  

Av Yvonne - 5 augusti 2010 22:54

Som vanligt då när man ska iväg, men ganska organiserad om jag får säga det själv.

Har försökt ruta in dagen så gott det går, men så är det solsken och, skönt ute och då tappar jag bort mig lite. Satt utanför bilprovningen och plirade på något vackert och nej det var ingen karl. Den som fanns där var kort, lite flubbig och hade hästsvans som var grå. Inte min typ!!

Jag tror faktiskt jag tittade på grönskan och lite blomster, vad annars kan man göra när man sitter och väntar på sin tur i Enköping av alla ställen. Fast, där finns det en vacker park, och en bra skoaffär.

Väl hemma va´re bara att sätta fart, Mollberg först ut eftersom det är han som ska ställas. Behövde inte göra så mycket mer än en liten puts sen fick han trippa ut för att besöka diverse buskar och annat smått och gott som satte sig i pälsen. Tröstade honom med att,  det skulle nog bli ett bad till under helgen. Undrar om han uppskattar det?

Det tog lite tid att få fram Nyman, han låg under sängen i gästrummet och låtsades att han inte hörde, men sånt löser vi också. Timell var siste man ut, och så hade man tre stycken rena, väldoftande hundar.

Undrar hur länge?? 

Så är det bara resten kvar, packa hundväskan, inte glömma stamtavlor och nummerlappar, och fönen osv.

Resväskan ligger halvpackad (ha ha) och imorgon när jag är halvvägs kommer jag väl på vad som jag glömt den här gången. För glömmer något det gör jag alltid.  Nåja, så länge det inte är något väsentligt är det väl ok, då får man handla nytt.

Jag har iaf hittat mitt favvisläppstift, så just nu leker livet igen. 

Jag och Maria har ju samma problem, favoriten har gått ut och finns inte kvar i sortimentet. 

Maria som i Montasami, min favorit, vi är så lika.   

Kan väl hända att jag har lite starkare röst och pratar lite fortare och jag känner mig inte så "exposed" ja, sen är det väl en massa andra saker. I sanningens namn är det väl så att det bara är det där med läppstiften, men där är vi lika, Maria ocvh jag. Hur som helst nu ska jag packa vidare och förhoppningsvis får jag med mig allt, kanske...

En sak är jag dock säker på, hundarna glömmer jag inte, eller???

Imorgon bär det av, så sänder jag en liten bön till vädergudarna, snälla kan vi ta regnet en dag i veckan istället. Så nu är bönestunden avklarad, mer blir det liksom inte.   Suss gott, nu är det för sent igen.......


      


Av Yvonne - 4 augusti 2010 22:18

Det är hemskt, men jag glömmer bort dom. Jag har faktiskt gjort ett par ordentliga vurpor just när det gäller andras födelsedagar och det kommer att förfölja mig för evigt. Om jag någon gång träffar på St Per eller han på nedre botten, det beror ju på, troligtvis blir det väl nedre botten, hur som helst så kommer det säkert att finnas en notering. En stor PLUMP i protokollet så att säga.

Kommer säkert att få lida för det där också, kanske blir jag inlåst i en låda med sniglar. Vad vet jag.....

Iaf så fyller min syster jämt och då är jag ju på hundutställning, mmm just det Svenstavik. Vet att hon förlåter mig, hon har nämligen ett stort hjärta med ett helt ton av förståelse. Bra med sådana syskon, eller ska man tolka det så att hon drar en suck av lättnad och tänker;

- Puh, det gick den här gången också. 

Näe, inte då.  Har ju tänkt kompensera det, lite tjejgrejs, vi får se.

Förresten får jag inte glömma att köpa hundsäng, jag har ju tre hundar igen. Jag blir så varm i hjärtat när jag tänker på det. Saknade min gamle Fransson faktiskt. Och (jag vet, man börjar inte en mening med det ordet) han sitter inte på nedre botten, han finns i hundhimlen han, förhoppningsvis finns det lite paddor att gräva ner eller en och annan kisse som behöver motion.

Husse har av någon underlig anledning börjat kalla Mollberg för Fransson. Klart, Mollis stannar ju inte när han ropar Fransson efter honom men annars tar han det med "knusende ro". Kanske ska det vara en Fransson som är äldst och klokast i huset.

Mollberg har ju i viss mån tagit över uppfostran av "Piryan II", jag tycker att han har en lång stubin, flera timmar lång faktiskt. Men ni vet, enough is enough, och då kommer skådespelartalangerna fram, 

från den som fått sig en törn här i livet. Sitt långa långa liv på tretton veckor, oj oj.


- Åååååh, såg du husse vad han gjorde, åååååh vad hemsk han är. Jag som är så liten, ska du inte göra något, yyla, yyyyyla!!!

-Va, ska vi få mat, hallå grabbar kom, titta vi ska få mat. Jaaaaba, va kul, snurr snurr, skutt skutt. Va´gott, oj vad jag är glad.

- Va´sa du, ledsen jag. Kommer jag inte ihåg, ställ ner maten nu. Åh, tack, tack.        

 Slafs     Slafs    Slafs

 - Får jag kolla i din skål, e´den också tom. Va, fick inte du heller någon mat. Inte jag heller.................husse min mat, var tog den vägen.

- Hallå, husse!!!! Min skål är tom!!! Händer det ingenting i det här huset?

- Happ, då springer vi ut och leker, tjohoooo!!


Livet leker när man är liten, eller hur? Men tack och lov så växer dom och blir stora och kan gå på utställning med matte och dom andra grabbarna. Ett önsketänkande iaf.

Imorgon ska det badas ordentligt, men först lite jobb en stund.

Ja, och en annan viktig sak, Porschen kommer hem efter en liten justering för att bli bättre, snabbare och ballare. Hur nu det ska gå till, en sådan bil är alltid bra, snabb och ball. 
  Lilla häxan tackar för sig och ser fram emot morgondagen, hej hopp snigeldopp. (Hmm)


  

Här kan man också få mat, tror jag!


  

Jag kan gå i koppel, fint va? Men kopplet, inte årets design precis.


  


Ibland måste man ta sig en liten lur, det säger Mollberg iaf.

Av Yvonne - 3 augusti 2010 18:33

Sommaren är här och det har den ju varit ett tag.   Lite skönt faktiskt.

Sen ett tag tillbaka har jag tappat kontrollen över vilken dag det är och även tiden försummas i det här huset. Visslerligen höll jag koll på tiden idag eftersom Hugo skulle komma och göra sig fin, men så fort jag gjort vad jag ska tappar jag kontrollen. Inget konstigt iof för jag tappar kontrollen lite här och var faktiskt, på ett bra sätt. Bl a när jag shoppar har det hänt.

Borde väl ha vant mig vid det här laget, men.... det är ganska ok att tappa kontrollen ibland. Det händer så roliga saker då, sen får man ju vänja sig vid att ligga i sängen och gräma sig, och så är det bara att skaka av sig och gå vidare. Hej hopp, sockertopp!!

Fanns det inte något som sa; Vad gör det om 100 år för om 1000 är det glömt. Klokt sagt, men en j---a väntan förstås.

En gång i tiden sa en till mig mycket närstående person att; Man kan faktiskt inte säga att allting ordnar sig och tro att det gör det. ??????

Men det gör ju det, ordnar sig alltså, på det ena eller andra sättet. Sen är det väl så att man måste göra ett x:tra skaka av sig ibland, för att det blev för fel osv. Nu blev det invecklat  

För egentligen skulle jag bara skriva lite enkelt om sommaren och att det är ganska mysigt att finnas till så att man kan vara med på så många hundutställningar som man bara orkar. Det är ju så roligt, och nu är det som sagt var Svenstavik som ligger närmast. I två dagar ska vi göra Jämtland osäkert och jag har lite lätt pirr i magen. Dessutom så har jag lite förflutet i dessa trakter, inte riktigt där då men i Östersund. Där fick jag min tandställning, inte något ljust minne direkt. Det kan fastna en himla massa i en tandställning och vacker var den inte. Inte jag heller och med en tandställning i munnen fick man vara glad om man fick passa handväskorna på skoldansen. 

Jisses va´jag ljuger, låt mig säga en viss sanning finns det men si vakta handväskor har jag aldrig gjort. Sen gillade jag inte att dansa, då fick man ju inte prata.

Nu inser jag att jag aldrig kommer någon vart med det här, det är nog lika bra att jag försöker hoppa ner i lopplådan.

Tack och lov, snart är det freda´och då sticker vi, doggsen och jag. 

Tjingeling så länge  


Av Yvonne - 1 augusti 2010 15:15

Vi har haft en förut men inte så raffinerad som den här och frågan är; var i h-----e tar han vägen och när.

Det ska du ha för att du sitter och solar dig på det där hmhmmade molnet. Tror att han säger så!

Hörde av en granne att dom sett honom nere vid busshållplatsen för några veckor sedan och då får jag lite lätt panik. Bussen är stor och kommer fort, usch....nähäpp det vill jag inte tänka på. 


Imorse medan jag dukade ut frukosten, tog jag upp honom, pussade honom på nosen och kramades lite. Kan det ha varit den utlösande faktorn??

Efter första frukostmackan fem minuter senare började jag fundera, var är hunden??

Letade överallt, kollade om jag låst in honom för det har ju hänt, ropade, visslade, letade, letade och letade.

Ingen hund!!! Var i hela(ja, ni vet vad) är hunden.

Tänk om .... det händer ju, det vet vi ju alla. Nervös blev jag.

In i bilen och åkte runt och letade och blev argare och argare. Funderade på vad jag skulle använda för att strimla honom när jag fått tag i honom.

Telefonsamtal från mannen som talade om att den förlorade hunden var hemma igen och nu pratar vi inte, han och jag.

Läget försämrades betydligt efter att han morrat och nafsat när jag skulle plocka skit ur skägget på honom.

Tråkig historia det här, jag menar att bli hängande i detsamma. Man förlorar en viss värdighet, det går inte att förneka.

Jahapp, det var det. 

Mollberg gillar inte det här; det blir så tråkig stämning när någon är i onåd.

Så nu är det "high alert" här eller skarpt läge eller hur man nu ska uttrycka det hele (nej jag skriver inte fel, fjompar till det lite bara). 

Härligt att ha hund, oftast  till på köpet har det flyttat in en ny.

Nu ligger dom och äter sk "tjurmuskel" ute på gräsmattan och det ser så fridfullt ut, tro nu för allt i världen inte att jag delat ut den belöningen mitt upp i alltihop. Dom låg nog spridda lite varstans därute.  Då återstår det väl bara att klara ut vem gäller det då?? Enkelt, det finns bara en i det här huset som pysslar med sånt.

Nyman, fyman förstås, ack ja.


Firade lite på hemvägen från Ransäter igår, åkte in och köpte en riktig kaffe latte och njöt hela vägen till Västerås, sen var kaffet slut. Det får man lov att göra när man har sådan fin last med sig.

En veteran som placerat sig i BIS-finalen, det känns speciellt och lite underbart.

Såg dessutom en älg i ett sädesfält inte så långt från vägen, skönt med stängsel på nåt sätt. Ni vet vad jag menar, vackert att se vilda djur ute i naturen men inte gärna mitt framför bilen på vägen, eftersom den har ganska god fart, bilen då inte älgen. Ja, inte för fort då, eller....?? Jag har ju lovat. Jo, förresten blev jag omkörd av en svullen fot igår också, vet att den skulle till Västerås. Personen som äger foten säger att hon inte ramlar så ofta, bara ibland då, typ massor när vi började gå igenom alla raffinerade fall och klättrande på domarben för att komma upp.

Rågarv, ha ha va´kul det är när man inte är inblandad, jag ramlar ju aldrig, hmm  Men det gick ju bra för Velvet Dandys i finalerna, grattis om ni råkar slå ett getöga på detta.

Sak avsluta detta för att gå och ta hand om revbenspjäll som ska vara klara strax. Snart är helgen slut, nu laddar vi för Svenstavik.   


  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se