Senaste inläggen

Av Yvonne - 6 november 2010 00:00

Vi tappade bort varandra eller tappade jag bort honom eller...på väg till bilen i eftermiddags.

När jag är ute ensam med Mollberg är jag inte alltid så alert, gick i mina egna tankar men stannade vid parkeringen och väntade.

Ingen Fjollberg, hmm himla tid det tog att kissa vid den stolpen.

Ropade lite vänligt, vi var ju i Viksjö centrum, kan ju inte stå där och vråla.

Lite senare; Moooooooooooooooooooooollberg!

Gav upp, parkerade alla grejor jag hade med, stoppade fingrarna i munnen och visslade, ihållande, gällt (rätt stavning?) och högt. Alltså som vanligt mao.

Såg hur folk stannade, flyttade sig och så kom min lille hund i full fart.

- Åhhh matte vad jag har letat. Gick åt fel håll, har allt varit bra medan jag var borta?????

Måste medge, jag blev lite rädd, lille struntgubbe.

Skulle egentligen inte ha jobbat alls idag, men se så blev det inte, har lite svårt att säga nej ibland. Egen företagare...usw, står för und so weiter. Stilpoäng eller??

Nåja, måste ju ta ut det på någon så Mollefjoll fick hänga med och väl där blev det lite bad (läs mycket och ordentligt) och lite puts inför utställningen i Växjö.

Han gillade inte min nyinköpta "turbofön", den är farlig och den liknar nog dammsugaren hemma. Vilket betyder att anfall är bättre än reträtt, speciellt om man står på trimbord. Järnplåtar vad tänderna kan smälla.

Så hur som helst, han var ren och välputsad när han försvann, ja det var han ju när han kom tillbaka också för den delen.

Nu har jag packat, dvs jag har lagt fram en massa kläder och grejor som jag ska stänga locket om imorgon. Man vet ju aldrig, jag är ju våg och ibland passar inte det som jag lagt fram dagen före.

Ibland kan jag stå där och undra hur jag tänkte, troligtvis inte alls.

Imorgon bär det av till Växjö, föreslog att jag skulle hämta upp Maria (Kaspelix) klockan 8 (  ) tyckte det lät som en ok tid. Hon fick hicka så vi ändrade till kl 11 istället. Undrar varför, är hon morgontrött tro??

Jag ringer och frågar henne när jag är på väg, klockan tidigt typ  

Skämt åsido, nu blir det utställning och det ska bli skitkul, tar med mig Mollberg (veteran) och Timell (valp) så får vi se om vi firar eller gråter i bilen hem.

Tjingeling, nu har jag inte tid längre. Ska nog sova en sväng tror jag.  


ANNONS
Av Yvonne - 2 november 2010 23:52

   Jag har ont...

I nacken, axlarna, armarna, benen, tummen, den ena bara som tur är. 

Näe, inget farligt utan jag har arbetat, brottats med någon som inte tycker om att bada, klippt klor på någon som inte vill, alltså en helt vanlig dag på en hundsalong.

Sen mitt upp i alltihop kliver det in en vovve, modell större som ska borstas, badas och fönas, Isa...

Med ett glatt "hopp upp" som alltid, men förväntar mig inte att det ska hända något annat än att hunden tittar och säger:

- Va, ska jag, hoppa upp själv får du se!!

Ni vet ju att alla hundar pratar med mig, så är det.

Nåja, där stod jag och höll i kopplet och Isa satt redan fint på bordet och väntade, hmm.

Jag pussade på nosen, tackade och började borsta päls. Att snällt kliva ner gå med bort till badkaret och kliva i var inte heller något större problem. Dock en aningens sorgsen uppsyn;

- Gör vad du vill, jag sitter här och lider i det tysta. 

Isas matte hämtade sin väldoftande schäfer och talade stolt om att hon var lydnadschampion, hade hon uppfört sig????

Jaha ja, då behövde jag inte fundera mer på det, undrade ju. 

Hon har bokat ny tid och hon är hjärtligt välkommen tillbaka.


Timell vann en ljusstake...den sätter jag in i din koja sa jag.

-Va, ligger han i koja??

Nehej, det gör han inte men ibland önskar jag att jag hade en till honom. Den får gärna stå inne, jag skulle behöva låsa in honom ibland, typ när man;

- Klär på sig

- Klär av sig

- Klär om sig

- Tar ur den blöta tvätten ur tvättmaskinen. 


En liten hund som släpar på en blöt tröja och försöker låta bli att bli blöt om tassarna. Ganska svårt, men han gör så gott han kan, det blir lite kallt mot insidan av bakbenet också ser man...  


Har aldrig haft en hund med så mycket idéer, fniss. Han livar upp saker och ting här hemma, inte bara hemma utan överallt.

Dock sköter han sig perfekt på utställningar, ops utmanar jag ödet nu tro?

På utställningen i Köping i helgen hade vi lite tur dessutom. Hjälp att trivas, so to speak.

Någon före oss drällde ner ringen med hemmagjort godis, blodpudding. I mitt tycke ett mycket bra hundgodis men otjänligt som människoföda. Men det är en annan femma, så skriver bara en som var tvungen att äta slik föda tre dagar i veckan under uppväxten, isch!!

Men, där travade Timell så stolt och plockade med jämna mellanrum godis från golvet. Snacka om uppmuntran och det är klart att sånt måste man få göra när man är liten och förhoppningsvis ska göra karriär vad det lider.

Vi tar nya tag till helgen, håll tummarna, nu är det natt igen, hur går det till? Jag har ju faktiskt inte tid att sova, men jag tror att det krävs lite sömn för jag kan inte låta min omgivning slöa till. Hej hopp  

ANNONS
Av Yvonne - 27 oktober 2010 22:18

Alltså, jag säger bara det, nu går det undan om en sisådär 30 år så får jag nog allt på plats och iordning.

Jag har ju trots allt letat fram en oljemålning jag fick för massor av år sedan, fått den inramad och hängt upp den i gästrummet. Tog kanske 10+½år. Det där halva året var när jag lämnade in duken som skulle spännas upp och ramas in.

Visst låter det proffsigt, men det var exakt så han sa, jeppen som tog emot den.

Tog kvittot med löfte om att komma och hämta den före semestern. Gick ut ur affären och....poff så var den borta, ur mitt tankebiblotek alltså. Sen blev det diverse "hitochditgrejor" så där som det alltid blir när jag är inblandad men det redde ut sig och taveleländet hänger på väggen där den hör hemma. Blev till och med lite fint  

Sen åkte jag som sagt till Plantagen och köpte blommor till mitt vardagsrum, jag har väldigt sparsamt med blommor där, exakt ingenting. Jag tröttnade på allt gammalt skit jag hade och satt ut dom på verandan, vi skulle renovera ju. Så glömde jag ju att ta in dom innan frosten kom (förförra året talar jag om) så dom dog därute. När jag skriver så här känner jag mig som en mördare. Alla mina 80-talsväxter stora som bara den och omöjliga att placera ut på ett snyggt sätt. Det blev döden på verandan det, undrar om det var humananst (?) eller.

Tja, vaknar ju upp som en kaktus i mitt nästa liv så vet jag vad klockan är slagen.  

Tre stycken mindre växter köpte jag, tillsammans med nya krukor. Sånt tar tid att välja ut när man är Våg, många hann komma och gå innan jag hade bestämt mig vilka jag skulle ha, det är ett elände. Och inte vet jag vad dom heter heller, råkade kasta information och instruktioner så nu lever blommorna farligt, men dom får ett spännande liv här det kan jag gå i god för.   

Sen har jag ju iof tre julkaktusar som jag köpte förra året, till jul då eftersom dom blommade, det var december och jag läste på information och instruktionen i krukorna. Men något har gått fel, det börjar knoppas ordentligt och dom kommer säkert att börja blomma nu i november. Min fråga är då; har dom gått och blivit novemberkaktusar nu?

Bit i den va!!!

Sen till finalen, jag har insett att jag måste ha en sk "gångmatta" fram till verandadörren. Den leder ju ut till friheten och först ut är det som gäller, vilket betyder att man börjar springa på stället för att sedan accellerera och sedan så gott det går bromsa in för att inte krocka med dörren. Ja, hallå, det är inte mig jag pratar om, för trots allt för jag mig med en viss värdighet. Låt gå att man kan öka takten på väg in på ett "ställevisst" men en sådan brådska så att jag måste spärra ut klorna för att kunna stanna, det har jag inte.

Säger bara en sak; Timell!!

Ska jag inte skylla allt på honom för jag hade tänkt på det innan, vi har ju dock ett nytt golv i vardagsrummet. Men när ovan nämnda vovve flyttade in blev det på något sätt mera märkbart. Det är inte många som störtar med huvudet före in i dörren och sedan tittar med anklagande ögon och undrar varför man inte öppnade.

Ursäkta men jag hann inte. Så om man ser det så här, så sparar jag på golvet och hundarnas tassar och ingen behöver braka in i dörren och slå sig. Vete sjutton om dom gör det förresten, märks inte iaf.

Det tog en bra stund att komma fram till att nu köpte jag en matta och ska snart börja oroa mig för om den är snygg nog att passa in. Gör den inte det får jag väl slänga ut den i förrådet e dyl. Den kommer om några dagar, spännande värre.

Så förutom att ha varit upptagen med heminredning har jag skött lite kontorssysslor av det tråkigare slaget, dammsugit, diskat och tvättat. Sen har dygnet inte så många timmar kvar, får ta en sväng ner i bolstret för imorgon är det jobba som gäller. Javisstja, sa visst inte det men jag tog ledigt idag, någon lyx som kommer med att vara egen företagare, den enda tror jag. Suss gott alla!!  


  

Förslag, någon??


  





Av Yvonne - 26 oktober 2010 21:33

Fast det visste jag ju inte när jag vaknade, jag var bara pigg. Jag hade sovit klart och hade dessutom tre glada skägg som studsade runt och sa godmorgon på sitt sätt. Som ni vet, våta pussar, tramp i magen och då blir det bråttom upp och in i badrummet.

Sen tvättade jag skäggen, alltså inte hela hundarna utan skäggen bara, dom har varit ute i skogen lite mycket i år, svamp ni vet, ja i skäggen då.


Åkte till jobbet i strålande solsken, synd att jag inte kan vara ute hela dagen. Men jag piper ju ut med hundarna lite då och då under dagen, kunde jag inte när jag jobbade på kontor, telefon och sånt som man inte kan lämna, hundarna fick inte vara där osv. Kunde ha högklackat dock....  Viktigt!!

Nu ska jag inte skämta för mycket om högklackade skor, för jag äääälskar sånt. Inser att dom inte är så sköna att ha i trimmet eller när man badar någon som bestämmer sig för att skaka av sig precis innan man hinner undan. Undrar hur många liter en hundpäls innehåller, man blir bra blöt i alla fall.

Fina skor tål inte sånt, men är det så att längtan efter sådana blir för stor får jag väl börja på kontor igen.........INTE, skojade bara.

Jag har ett par stycken i garderoben som jag kan trippa omkring i när jag känner för det, ska köpa små fina lådor på Ikea så dom får ligga fint, skorna alltså.  Iof så finns det ju jättesnygga platta skor, så.....

Man ska ju inte ge upp för minsta lilla motgång.


  


Dagens Timell:

Har lekt med dom andra hundarna på trimmet i Märsta, så roligt att springa, springa, springa....mycket och fort. Sen mat och vila.

Vad ska man då göra när man kommer hem, jo då hoppar man på Mollberg, inte en men två gånger. Ingen bra idé alls, så nu har man dragit sig tillbaka till soffan, en bra bit från ovan nämnda. Kallas för säkerhetsavstånd.


Dagens Nyman:

Har tröttnat på Timell och vill inte vara i samma hage som honom på trimmet. Anne och Carina räddar samt mycket goss och kramar, då får man ju stå ut med en del. Tar det som den lugna stabila man man är.


  


Dagens Mollberg:

Tja, inga konstigheter här inte, har spöat Timell två gånger, nån ordning får det faktiskt vara. Blev ganska trött så nu vilas det i soffan, lugnt och avslappnat. 


Så, då är dagens rapport fullständig, ska hoppa in i duschen och spola av mig all päls jag släpar med mig. Var inne och handlade i vår lilla affär och på vägen ut såg jag en lagom stor pälshög på golvet. Måste ha ramlat av mig, ingen annan går omkring med sånt på jacka och brallor. Livet är för härligt eller hur och så har jag skrivit om absolut ingenting igen.

Tjingeling i natten.    





Av Yvonne - 25 oktober 2010 21:44

Frukosten i morse var lite fattig, brödet var nästan slut så det blev en skalk med ost på samt ägg och te. Sen glömde jag lunchen hemma, hann inte eller kanske orkade jag inte springa och köpa något, såå tom mage ett tag till.

Det blev MacDonalds drive through efter jobbet och sen kaffe på Preem, det är bättre än MacDonaldskaffet. 

Balanserade ut kaffet till bilen, hade ju lite till att bära på men går inte in på det här och nu. Det kan hållas emot mig och sånt måste man ju passa sig för.

Nåja, väl framme med allt kaffe i behåll upptäckte jag en man som "strök" runt min bil, något bekant över figuren eller var det uniformen tro??

Blink, blink = öppen bil

- Jaha du, sa uniformen.

- Något fel, frågade jag.

- Så det vet du inte, sa uniformen igen.

- Näe, och med tanke på uniformens utseende gällde det att hålla sig på mattan, rejält också.

- Du har stått här i 11 minuter utan att lägga upp P-skivan!!! Sen gick du!!!

- Jag blev så kissnödig förstår du.

- Hmmmfff, åk nu.

Så tack och bock så mycket snälla P-Nisse, visste ju att det var något bekant med uniformen.  


Så var det ringträning med Timell i SKK-garaget och då blir han ju så glad. Och, trots att det snurrar massor i det lilla huvudet så är han urduktig. Förutom att han går riktigt bra hinner han med att ta med sig allt skräp som finns i hans väg. Så ibland bär han gammalt papper, en ask, en liten kvist eller som idag när någon som gick före oss till hans stora lycka, kräkts lite.

Påminn mig om att jag inte ska pussa den hunden på ett tag.

I bilen hem tänkte jag, att så lite det behövdes för att göra mig på gott humör igen. Dvs mina hundar, ringträningen och prat om utställningar,och mina hundkompisar, tänka sig.

På söndag åker vi till Köping och tränar på en liten utställning, jättekul tycker vi båda. Jodå, han viftade på svansen när jag frågade, så det så. Nu avslutar vi dagen som kallas måndag och går och nannar lite innan dagen tisdag tager sin början. Natti natt  


  


Sally, ska vi leka lite??

  


Har aldrig skrutit med att jag är någon fotograf direkt.


  

Sallyrumpa och Timellrumpa, vad mer kan man begära. Dom fastnade på bild iaf





Av Yvonne - 24 oktober 2010 19:24

Igår kom sonen med flickvän på middag, kantarellsoppa enligt önskemål och så en massa prat. Vi hamnade i paltkoma allihop men jag verkar inte ha kommit ur den än. Hade tänkt göra en massa saker som legat och väntat på åtgärder men inte ett skit blev gjort.

Har plockat lite päls av Timell och det kanske inte var så bra med tanke på att jag tänkt ställa honom på någon liten utställning i Köping. Så nu blir det till att "åtgärda" just den saken iaf. Han är lite mjuk just nu så jag får väl ge mig på med ullkammen, glad han kommer att bli, he he.

Tog ledigt torsdag och fredag för att vila och det så blev det ju faktiskt, men imorgon är det ny arbetsvecka och back to normal. 

Det blir många snuzzrar den här veckan, och så får jag nog ta mig i kragen och fixa mina egna också, just nu är det lite skomakarn´s barn.

I fredags kom den första snön, lite lätt tycker jag. Stämde inte alls med bilderna från nätet, fast jag var ju inte ute på vägarna jag och halkade. Tog mig en promenad jag och som sagt den där koman hade nog kommit lite tidigare om jag nu tänker till, för jag kommer inte ihåg om jag gjorde någon nytta? Jag köpte dock en kaffe latte nere vid slottet och den gjorde mig glad och nöjd, kan man räkna det till det där "göranyttagrejen", sen gick vi hem i solskenet jag och hundarna.

Idag blev det inte lika mysigt, med regnglopp i huvudet och tre våta, lortiga hundar, samt då 12 tassar att torka.

Men innan vi kom till hemgång och torkning hade jag/vi lektion 1 "läraTimellvetahut" dvs gå förbi andra hundar utan att skrika, gapa, tjuta och göra utfall.

Tänk så stukad man kan se ut, men hej hopp det är glömt inom 20 sekunder och sen kan man väl börja galoppera kors och tvärs över vägen.

Lektion 2, alltid gå på vänstra sidan, ALLTID, PUNKT...

Ack ja, nackskinnet, bära tillbaka igen osv och så tittar den lille söte hunden liten stukat på mig igen, sisådär 20 sekunder sen galopperar han vidare, hepp!!

Men, han lär sig, han lär sig och han är ju himla gullig när han vänder sig om och tittar och säger:

- Titta matte, visst är jag duktig nu??

Hinner jag bada honom innan miss Marple tro?

Det gör jag nog om jag sätter fart, här och nu!!!!

    

  

Om man skyndar sig så fastnar han, på bild alltså.


  

  

När jag skulle knäppa stod dom här, alla tre.....


  

Vi gick förbi slottet och här fixade man fasaden. Blir spökena störda tro?


Av Yvonne - 20 oktober 2010 23:13

Jag måste ta det lugnt nu, usch så mycket tankar som snurrar i huvudet. Mer än vanligt faktiskt, snurr alltså.

Egentligen skulle jag ha åkt till Sunne den här helgen, men måste skjuta upp det lite. Jag tog mig en ordentlig funderare eftersom jag älskar att åka dit. Men jag valde att försöka vara lite klok, det händer inte ofta, jag vet men man kan slå sig själv med häpnad. Jag hoppas Sunne står kvar så jag får komma dit snart, ett underbart litet ställe och vackert så man kan bli religiös, nästan. Fast nu har jag bestämt mig för att religiös tänker jag inte bli, då kan jag ju inte åka till Sunne och dricka vin. Jag väntar tills jag blir gammal, har hört att det heter så, ni vet; när Fan blir gammal blir han/hon religiös.

Men jag måste få vila en helg eller två, sen är det ju full fart igen, som vanligt allts, mitt motto: fort, ofta och mycket. Men som jag har upptäckt kan även jag få slå till bromsen lite. Så jag får väl göra det då, ett tag, en stund eller så.

Dom hotar på TV, med snö men som sagt, snön träffade jag på redan förra helgen så det var ingen nyhet, men det börjar bli kallt på riktigt nu. Fnattade ut i trim/gästrummet för att hämta min nya klippmaskin som jag måste beundra lite och som vanligt när man springer ut en snabbis har man för lite kläder på sig.

Vem orkar ta på sig jacka när man bara ska springa några meter t/r.

Inte jag men attan vad man hinner frysa på den korta biten.

Låste upp dörren, lastade mig in (lite kallt där med) och så ut igen med en j---a fart och vad händer då?

Efter mycket visslande och ropande kom jag på att jag kanske hade låst in en av hundarna. Dom följer ju med och Nyman kan vara lite långsam ibland, han såg lite olycklig ut när jag öppnade, fick pussa och be om ursäkt.

Det är ju inte första och säkert inte sista gången jag gör detta, tror inte att det kommer att drabba Timell. Han är ingen tystlåten och timid individ direkt, han skriker och vrålar så fort något går åt pipsvängen, ganska ofta mao.

Han springer, hoppar, skäller, biter, stjäl allt mellan himmel och jord. Han leker hela havet stormar från morgon till kväll.

Sen......viker han ihop alla fyra benen på en nanosekund och somnar på vägen ner. Även han måste sova någon gång, en halvtimme eller så, det gäller ju att hämta krafter till nästa omgång och vi pustar ut.

Maken till jycke får man leta efter och jag är så lycklig att jag fått honom.

Nu mina vänner, ska jag sätta mig och räkna pengar. Nähej, inte inkommande, utgående....

Det heter inte så, jag vet men det lät fint i mitt huvud när jag tänkte ut det. Så nu får det stå där, det är ju min blogg. Lev väl alla och tack för alla tankar och hälsningar, sånt hjälper. Puss & kram alla.  

Av Yvonne - 19 oktober 2010 23:05

Om ingenting, för jag känner mig lite trött, dränerad, off eller liknade. Det är svårt att beskriva känslor eller hur?

Jag åkte genom ett underbart vackert och soligt Sverige för att ta farväl av min pappa och Felix morfar i Ånäset utanför Umeå. Underligt, jag hade en känsla av att jag skulle få ett avslut där och då, men så känns det inte. Just nu går jag nog omkring i ett vakuum och jag tror att det tar lite tid att ta sig ur det tillståndet.

Lättsinnig som jag är har jag räknat ut att jag måste få vara ensam ett tag, eller tillsammans med närstående personer för jag orkar inte riktigt känner jag. Det får ta sin lilla tid, har tagit några dagar ledigt och efter mitt tandläkarbesök på torsdag ska jag sova. Det brukar lösa det mesta, att sova menar jag.

Att köra Skokloster Umeå t/r genom ett soligt underbart vacker Sverige är en liten tröst trots att det är 140 mil, typ. Kanske inte så konstigt att man är trött, men man kan ju köpa kaffe latte nästan överallt. På tal om det, kanske ska hoppa i säng och försöka vila för imorgon är det dags för världens roligaste jobb, tack och lov att jag har det. Skoj på jobbet mao. Sen finns det ju gu´bevars mer roligt i mitt liv, Timell bl.a 

Dagens Timell: 

Inget utöver det vanliga;

- Hallå!!! Ta emot, här kommer jag. Åhh, va´roligt 

  

Solig bild från någontans i norra Sverige...


  

Jag sa ju att det är vackert, eller hur?


  

  


Höga kusten


  


På hemvägen

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se