Konstig rubrik, jag förklarar senare. 

Blev ingen blogg igår pga att jag somnade med lap topen i knät och sängen uppfälld, isch vad obekvämt det är att vakna. Stel i kroppen och allmänt väck, fällde ner sängen och sov vidare. Dock blev nattsömnen lite störd och jag vaknade lite sent, gasen i botten mao. Måste vara ur, huset senast nio för att hinna till jobbet och före det måste jag äta frukost, ge hundarna, rasta hundarna, lasta in hundarna och allt jag måste ha med i bilen. Undrar om den dagen kommer när jag glömmer att klä på mig själv och kör iväg i morgonrock. Kanske borde jag köpa en ny?

Sen måste jag faktiskt se över mina anmälningar, det har ju hänt två gånger i år att det gått fel, det får inte hända igen.

Timell ligger och sover med en mage som protesterar ljudligt, jag undrar vad han ätit eftersom det låter. Tydligen stör det inte så mycket för han sover som sagt väldans sött just nu. Men jag ska nog slänga ut honom en vända innan jag svimmar.

I måndags började vi ringträna, det var första kursen för hösten och dunderkul sa Timell. Eftersom det bara var valpar så tog vi det lugnt och tränade bara en timme, sen hamburgare tillsammans med Sophie. Avhandlade inrikespolitiken i Chile, intressant ämne och världsproblemen löstes raskt. Sen åkte vi hem för att sova, men han uppförde sig nästan exemplariskt precis som väntat. Men vi ska ha roligt, ingen kadaverdisiplin här inte.

Utanför blåser det hårda vindar och är mörkt som i en säck, Timell brukar inte vara så glad åt det. Han kommer snabbt tillbaka in och säger; 

- Matte, jag behöver inte gå ut om du inte vill följa med. Kan bajsa inne jag serru, det går alldeles utmärkt.

Jag tror att det är så han säger för det har hänt. Jag får nog dra något gammalt, men varmt över mig och följa med ut.

Sen drar jag täcket över skallen och somnar in, mysigt för imorgon är en ny trimdag för Kronstrandskan som just nu tycker att allt är som det ska. Har nog ett väldigt bra liv när det kommer till kritan. 

Måste komma ihåg att beställa tid för att sätta på vinterdäcken, det är ju mitten av oktober snart. Det fanns inga flygtider som funkar så Felix och jag får köra bil till pappas begravning. Tur att han följer med och skippar kräftskivan, jag behöver honom känner jag. Lite nytta får man väl lov att ha av sina barn. 

Tänk, snart är det november, är det den mest hatade månaden på året. Jag tycker inte det, nix nu ger jag mig. Natti