Jag skulle egentligen inte blogga idag för jag har faktiskt inget att säga, eller skriva. Men man kan ju se det så här, att om man bara skulle prata när man har något att säga så skulle det vara himla tyst här i världen. För nu syftar jag inte bara på mig själv, fast ganska mycket om sanningen ska fram. Det är socialt, har man blivit begåvad med ett språk måste man väl använda det. Ganska trevligt med lite småprat, lite högljutt och glatt ibland. Jag har varit i Velvet Dandys tält så jag vet, kan det vara därför jag förlorade min ack så ljuva stämma, men hav förtröstan, den är på väg tillbaka. Sakta men säkert  

Idag fick jag besök av Dennis, har trimmat honom sen han var liten och han älskar mig........inte.

På stela ben och huvudet bortvänt kommer han gående sakta, sakta, sakta i passgång. Bara det   

Sa till husse att jag inte ville hit, igen. Kan nån säga till den där människan nån gång.

Jag är faktiskt en alldeles för lugn och snäll för att bitas, dessutom vet man ju inte vad man kan dra på sig, uteslutet mao.

Ja, poppis kan man ju inte vara överallt. Kan någon vettig människa förklara varför det ska vara så stor skillnad på stora och små hundar när det gäller kloklipp. Jag vet, det finns undantag, men generellt. De stora står nästan och gäspar med tassen snällt utsträckt, typ:

Blir det bra så eller ska jag stå åt andra hållet.

Bara säg till, en liten blöt slaskig puss kanske?

De små gör allt för att slippa, dansar, ylar, vrider sig, ylar, hugger, ylar, markerar, ylar osv.

När Nymans klor ska till att klippas, tittar på mig och säger:

Jag vet att jag inte får, men jag biter dig, nästan titta!!

Ha, visar iaf tänderna.

Som vanligt ställer jag en massa frågor som jag inte förväntar mig några svar på. Jag tror nämligen inte det finns några, vissa saker bara är.

Dennis bara är sur på mig, jag trimmar honom ju och då får jag stå mitt kast. 

Nyman bara är sur på mig, när jag klipper hans klor och då får jag stå mitt kast.

Mollberg är aldrig sur på mamsen, han älskar mig alltid. 

Undrar om samma sak gäller maken, har glömt att fråga. Undrar om jag ska göra det, kan vara lite vanskligt, vet ju inte vad man får för svar. Kanske är det bäst att vara lyckligt ovetande  

Ser fram emot midsommarhelgen, hoppas det blir fint väder. Det blir enklare då.