Jahapp, då var det dags igen, senare än vanligt. Jag måste dock säga att jag gör så gott jag kan och försöker blunda för den blåvita färgen jag har på benen just nu, isch!!  Försökte dölja det lite med att ta en vit kjol till studentfesten och sen hoppas på att dom flesta inte tittade neråt, på mina ben då. Förhoppningsvis gick det bra, men om det dyker upp någon blogg någonstans, som beskriver några vita ben på en studentfest i Stockholmstrakten är det förmodligen mina. Men nyrakade och insmorda med väldoft är dom, man gör vad man kan.

Det som var senare än vanligt var debuten i kjol med bara ben, eller hur man nu ska uttrycka sig.

Från och med nu kommer morgonpromenaden med hundarna att ske i shorts. Den gamla klyschan "Vill man vara fin, osv", det är bara att pina sig. Jag kan inte ha strumpor på mig när det är så här varmt och jag älskar att gå i kjol på sommaren, vad gör man?? Liiiider!!

För övrigt var studentfesten jättetrevlig, träffade en massa människor som jag inte sett på en herrans massa år och som vanligt känner man igen utseendet på folk men kan inte placera dem. Dessutom har vissa av dom vuxit upp från att ha slagits i soffan över vem som ska bestämma barnfilmen till ett gäng väldigt trevliga unga män. Fast dom ser lite roliga ut i kostym, kavajen passar hyfsat men brallorna, ja ja  tror inte att det går att få kostymbrallor som passar på dom i den åldern. Säger inget men sonen såg likadan ut för sex år sedan när han tog studenten. Lite för smaaaal. Vet att det finns fler i familjen som var för smaaal en gång i tiden, men det har ordnat till sig, som sagt.

Tog en vända förbi Råsunda för att släppa av sonen och följde med upp för att säga hej till flickvännen som jag inte träffat på flera veckor. Tackade jag till en kaffe (till) och satt och småpratade om allt och ingenting. Nåja, kan bara konstatera att i och med att jag kört bil hela dagen har jag konsumerat kaffe, litervis!!   Man måste ju ha något att dricka när alla andra sörplar vin och har sig, men jag kommer att må alldeles utmärkt imorgon, dvs om inte magen säger ifrån, den känns ganska pratsam just nu. Tills vidare håller jag tummarna och ser fram emot en ny dag imorgon som för mig vidare mot veckans slut och utställning i Avesta.

Ååååh, vilket avslut jag fick till, det hade jag inte tränat på, men utställningen ser jag fram emot, nu ska det bli kul, igen. För det är ju precis så det ska vara, kul, roligt, skoj...