Direktlänk till inlägg 27 maj 2010
Strange, faktiskt, men idag hann jag umgås med min make. Vi satt här vid köksbordet med varsin dator och lyssnade på¨musik. Ni vet; gud kommer du ihåg den här, var det inte -85 när Felix var liten.
- Jo, men vad sjutton heter han, eller hon osv.
Vi lyssnade väldigt mycket på musik då, när vi var lite yngre, typ för ett par år sedan. Hmmm, har tiden verkligen gått så fort.
Felix, det lilla livet är 25 år och nyss hemkommen efter tre veckor i USA med flickvän. Stolt mor är jag, inte för att han har varit borta utan för att jag inte varit orolig en enda gång. Känns väldigt skönt att jag inte blev någon hönsmamma. Och om DU är en så får du vara det, för det är din sak. Jösses, vad storsint jag blev.
Just nu öser det ner utanför fönstret och faktiskt har jag tagit mig ett glas "7 sockerbitar" (vitt vin). Men mina vänner, jag tog en rejäl promenad i dag och imorgon är jag ledig. Fick ett återbud, hur nu det kan komma sig, men det känns ok. Det är tydligen sånt som förekommer och jag har blivit förvarnad.
Härmdagen la jag diverse frön i blöt, först var det krasse, dvs blommor som skulle fixas till för att sättas direkt i kruka. Låter det lite konstigt så beror det faktiskt på att jag inte är någon trädgårdsmästare, näe jag har inte ens lite gröna fingertoppar. Jag är fullkomligt hopplös när det gäller växter. Sen var det några ätliga frön som skulle förodlas för att sen blandas i sallad för at magen skulle må bra och jag skulle typ tappa 2 kilo, ja ni vet.
När jag gått och lagt mig tänkte jag att jag måste se till att jag inte åt fel frön. Inte för att jag tror att det gör så mycket eftersom bladen till krassen är ätliga, men lite bortkastat är det väl om man äter upp blommorna som ska bli djupt sammetsröda. Förstår ni vad jag menar? Ack ja, men kul kan det bli.
Så, nu är det time att återvända till bokföringen, har haft en hundpromenad och en körjournal som kom emellan och så bloggen. Nu finns det inga ursäkter kvar.
Och, på söndag är det utställning igen, jag ser som vanligt fram emot den, Österbybruk den här gången och den tycker jag om. Maken och sonen ska delta i någon som kallas "MinStoraDag" där handikappade barn ska få åka i häftiga bilar. Läste igenom programmet och barnen får inte veta vad som ska hända utan det ska bli en överraskning. Blev lite tårögd, tror att det kommer att bli fantastiskt både för barnen och för dom vuxna som ställer upp med sina fina bilar .Lite fnissig blev jag när jag fick se "spypåsarna" från flyget som numer finns i Porschen, nöden har ingen lag och man vet ju inte. Jag blir klart illamående när jag åker fort utav bara .........., spypåsen behövs.
Nu ska jag göra det som behövs, dvs fortsätta med bokföringen.
Take care out there, just nu är det lite blött. Ok, kanske inte riktigt så blött, men ändå.....
Det är en helt vanlig dag i den usla mattens liv, på jobbet i det lilla centrumet. Djupt försjunken i sitt arbete noterar den usla matten oljudet från sin yngste hund Flås,flås, flämt, flämt Den usla matten tittar på sin yngsta hund; ...
Medan jag hängde där i luften, hann jag tänka; - Det här kommer att göra in i "nivetvad" ont!! Sen brakade jag rakt ner i stenplattorna så att bilnycklar, hundfiltar och gu´vet vad flög runt och landade lite här och där. Rosenbuskar och dynga ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 |
5 | 6 |
7 | 8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | 15 | 16 |
|||
17 | 18 |
19 | 20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 | 25 |
26 |
27 | 28 | 29 |
30 | |||
31 | |||||||||
|