Jag tittar på Morden i Midsummer samtidigt som jag bloggar. Ber om ursäkt om det blir lite osammanhängande, för trots att jag sett det här avsnittet förr och vet att hon snart dör måste jag hänga med i viss mån ändå. Jag är så vansinnigt förtjust i engelska deckare så det finns bara inte. Vilket otroligt urtöntigt uttryck, men det passade faktiskt in här ,tycker jag då. 

Sen börjar Poirot på en annan kanal så i nästan tre timmar kan jag sitta och gotta mig i förutsägbara engelska deckare. Visst är det härligt, eller varför frågar jag, det är härligt.

Har haft en hektisk helg så det är ganska skönt att krypa ihop i soffhörnan, på den lilla plats som finns kvar när alla andra bänkat sig, eller rättare sagt brett ut sig, för jag är ju nästan alltid den som kommer in sist till soffan som jag jobbat sp hårt med att hitta, soffan då inte det som finns på den. Ni vet vad jag menar, sömniga hundar!!

Vi demade på Djurmagasinet i Järfälla hela lördagen och det var jättetrevlig och jag tror att det gav mig ganska mycket, alla visitkort gick åt och jag hoppas att det ger något också, det återstår att se men det känns bra. Nu är även speglarna och badkaren på plats och jag vill bara tala om att from nu kommer mina hundar att badas och fönas i Bålsta istället för hemma, herregud så bekvämt att bada hundar i lagom arbetshöjd. 

Jag har trimmat en underbar liten dvärgpojke från det han var valp fram till för två år sedan då han tog sin matte med sig och flyttade till Mora. Han är lite speciell eftersom han fick en ögonsjukdom och är totalt blind idag, men han har turen att ha en underbar familj som inrättat sitt liv väldigt mycket efter hans handikapp och han visade sig vara samma underbara, harmoniska hund som förr. Trots att han inte varit här på länge hade han faktiskt inga som helst problem att hitta runt och det slutade med att han gjorde sig hemmastadd i Mollbergs korg medan han väntade på att bli hämtad efter trimningen. Låt mig tillägga att Mollberg var ganska sur, men sånt är livet. Jag hoppas att han kommer tillbaka till mig, jag älskar faktiskt den lille hunden som naturligtvis dessutom är fantastiskt välskött.

Det här skriver jag på min nya rosa lap top och nu sitter jag här och undrar om jag har för feta fingrar eller är det bara tangentbordet som gör att det blir en massa fel. Vore för hemskt om jag fått för feta fingrar, det har jag inte haft förr men nu verkar det som jag placerar fingret mellan varje tangent så att det blir två bokstäver istället för en.

Hur bantar man fingrar tro??? Nu känner jag att jag trots allt lyckats hålla en något så när hyfsad nivå på min blogg men av någon anledning känner jag att det vilken sekund som helst kan börja barka åt pipsvängen, så möjligtvis borde jag kanske sluta här och nu. 

Imorgon börjar jag jobba kl 11 känns som en lagom tid, kommer dock att sakna våra måltider på MacDonalds, alltså tillsammans med L8 som haft tålamod och tid att lära upp mig så ordentligt. Tack L8 liten, ska snart börja sticka.