Inte för att skinkan blev den bästa jag gjort, fel på termometern kanske. Ja, strunt samma för jag fick en ny av sonen, termometer alltså.

Vet inte riktigt vad som hänt, det har gått "troll" i skinkan, förra året smakade den ingenting så den fick hundarna, glada blev dom naturligtvis, året innan smakade den gummi, färdigkokt så det kunde inte ha varit mitt fel. 

Fortsättning följer nästa jul - Berättesen om en skinka - av Y Kronstrand, fniss   

Men sillen blev jättebra, speciellt senapssillen, ABBA se upp, och laxmoussen ska vi bara inte tala om. Sen blev det ju en massa andra saker på julbordet som gör att man just nu inte är bara mätt utan PROPPMÄTT!!

Skulle man nu ändå känna en viss hunger eller bli lite småsugen kan man ju slänga i sig en knäck eller två, dom blev också jättegoda  eller choklad av diverse sorter och varianter, köpta dock, men ändå.

Annars var det faktiskt julgranen som skapade diverse problem, den skulle ju inhandlas från Bauhaus så att vi kunde få återbäring när vi kom tillbaka med den. Säger bara en sak, gudars...  

Tisdagens hemfärd från Västerås ägnade jag faktiskt åt att stanna lite överallt för att titta på granar. Undrade lite lätt varför jag inte tagit med en yxa, kunde lika gärna snott en i skogarna jag passerade, men fel skor på fötterna. Ska komma ihåg det till nästa år (också)

I Enköping stod en ensam herre av det mera välklädda slaget och försökte öppna den innätade (det heter så) granen med en nyckel, vilket gjorde att till och med jag förstod att han inte arbetade där. Han talade om att graneländet han försökte få ut kostade 420 spänn, tja ska jag betala så mycket vill jag ha assistans, fanns icke, så det blev ingen affär. Jag åkte till Bålsta judoklubb, hmm undrar om jag ska bli medlem?? Jag köper nämligen min gran där varje år, skulle ha åkt dit på en gång, lite soppapengar hade jag nog sparat. Nåja, det fanns fyra vanliga granar kvar, det fick bli en dansk kungsgran, alltså den dyrare, min vanliga tur, suck. Men den är jättefin, jag har gjort det i år igen. Ooooch, när jag slänger ut den kommer jag att tycka synd om den, för den kommer att vara för fin för att slängas  

Sen sa mannen en massa saker när belysningen skulle upp, men det upprepar jag inte här.

Julefriden vilar fortfarande över gröna huset i Skokloster, så det så.