Jag har varit på Lida förut och ställt ut, varför i allsin dar hittade jag inte den här gången. Körde fram och tillbaka i regnet och blev mer och mer desperat, eller förbannad. Maria körde snällt och beskedligt efter, men till slut var jag tvungen att stanna och ringa för vägbeskrivning, vi stod cirkus 250m från avfarten.

Nåja, väl framme gällde det att vara effektiv (eller..?), tältet ska upp först, en stor rosa förpackning, så vi satte fart upp mot utställningsplatsen med tältet mellan oss.

Uppför en smal och leeeeeeeeerig stig och sisådär mitt i blev det tvärstopp eller rättare sagt vi gled, ner!! Har ni sett AFV, Americas Funniest Homevideos, så vet ni att man redan från början ser att det ska gå åt ... jag ni vet var, och hur det ska sluta. Jag anser mig vara en normalintelligent människa, men i lördags var det slut på den, till och med allt sunt bondförnuft var borta. Ja, det kom ju tillbaka sen, då när det redan var försent och Maria dragit i backen med huvudet först, sen förbrösten och sist brallorna. Jag skrattade faktiskt inte för det låter inte roligt när någon slår sig i skallen. Nu i efterskott kan nog jag fnissa lite, när jag tänker på Marias uppsyn när hon tittar upp alldelel lerig i ansiktet. Måste erkänna att i skrivande stund asgarvar jag, för nu blev det kul.

Funderar fortfarande på varför man slutar tänka när man har bråttom, efteråt hittade vi två små stigar som inte var så branta och leriga, alldeles bredvid vår branta, smala, leriga, knöliga skitstig, men precis den valde vi???

Får inte glömma att tvätta mina vita brallor:-)

Dagen slutade fint, vi åkte hem till Susanne och Torsten i Vallentuna, fick en underbart god middag med mycket vin, kaffe och kaka och mer vin, livet var precis som man vill ha det. Man kan faktiskt inte klaga, ja och så blev Mollefjoll BIS-3 veteran också.

Behöver jag säga att jag sov som en gris, hela natten.

Dag 2, dvs söndag

En solig utställning på Vallentuna flygfält och jag fick äntligen tag i mina blommiga stövlar eller kallas dom så. Ähh, jag sätter in kort nån dag så får ni se, dom är så balla, jag tror att dom är sköna också, men är dom inte det så gör det inget.

Det är som jag alltid har sagt, det behöver inte vara bekvämt, huvudsaken är att det är snyggt:-))

Tjingeling och sov söt, våra nya lampor lyser så fint runt huset.

Javisst, jättekram till alla mina fina vänner, skönt att ha er.